Hörneå bys hemsida www.becken.se
Järnväg och kontaktledningar
Ett mer udda tema på Becken-Webben gäller det elektriska utmed våra järnvägar. Becken by har på sätt och vis sin egen järnväg, med station i det närbelägna Hörnefors. Den så kallade Botniabanan invigdes 2010 vilket naturligtvis uppmärksammades på hemsidan. Parallellt utmed banvallen byggdes en väg som idag blivit ett populärt vandringsstråk, och är även populär för allehanda snöskotrar.
Bild 1. Redaktör Lindholm utmed Botniabanan i Becken By.
Vi ska här återge en konversation på Facebook, startad av Redaktör Lena Lindholm. På frågor om kontaktledningar "kontaktades" Clas Larsson. Clas är make till Marianne, och den senare är en ungdomsvän till Redaktör Lindholm. Clas presenterar sig så här.
Jag är teknikchef på Sweco Rail med ansvar för bl.a. Kontaktledning. Jag jobbar också med besiktning och granskning av kontaktledningsteknik. Dessutom undervisar jag i kontaktledningsteknik.
Därutöver figurerar Anna-Karin Garpebring som är syster till Redaktör Lindholm, och dennes make Oscar Garpebring. Båda är dessutom elektriskt bevandrade tekniker. Även undertecknad Skribent är tekniker förutom diverse andra yrken. Skribenten fyller i resonemanget i bildtexterna nedan utifrån konceptet ”friskt kopplat hälften brunnet”. Den som inte är tekniker är Redaktör Lindholm, och det antyds utifrån ordval om ”propellrar”, "sladdar" och föreställningen att det "bara behövs en sladd till tåget". Vi inleder konversationen med Redaktör Lindholms fråga på Facebook.
Redaktör Lindholm: När man promenerar längs Botniabanan, en solig vårvinterdag som denna, kan man förundras över mycket. Jag undrar t.ex varför det hänger så ohyggligt många kablar över järnvägen. Varför är det ibland en och ibland två kontaktledningar? Ovanför respektive kontaktledning hänger ytterligare en sladd som jag förmodar fungerar som något stöd. Själva elleveransen verkar ske via sju elkablar - kan det verkligen vara nödvändigt?
Sen undrar jag också vad det är för små propellrar som snurrar och glittrar på vissa sekvenser av ledningen!
Marianne Larsson; visst jobbade Clas på Fd Banverket? Anna-Karin Garpebring och Oscar Garpebring; ni kan ju det här med elkraft!
Bild 2. En vanlig kontaktstolpe utmed våra järnvägar, i alla fall de elektrifierade! Blå pil visar kontaktledningen. Just denna stolpe har andra intressanta detaljer, om en annan typ av spänning än den elektriska. Röd pil visar taljor och gul pil är tyngder. Med detta finurliga sätt skapas en konstant dragspänning i linor så att trådarna hänger som de ska.
Anna-Karin Garpebring: Minns inte så mycket om elektriska maskiner och ellok men jag gissar att de tre översta ledningarna inte har med järnvägen att göra utan är en vanlig transportledning som man passat på att anbringa på järnvägens stolpar. Hur ser propellrarna ut? Små vindkraftverk kanske?
Clas Larsson: En kontaktledningssektion kan vara max 1200 m långa pga värmeutvidgning så var 1200:e meter ligger den första omlott med nästa. ”Sladden” ovan kontakttråden, det Du kallar kontaktledning, är bärlinan. Den är till för att kontakttråden ska hänga på samma höjd. Sedan är det en lina som är parallellkopplad med kontaktledningen (kontakttråden och bärlina) som är till för att få mer area och därmed kunna föra över mer energi och sedan köra flera tåg. Sedan är det två linor som är den andra fasen i systemet så att överföringsspänningen blir 30 kV och därmed möjliggör att överföra ännu mer energi. I toppen av stolparna är det en trefas högspänningsledning som matar signaler, belysning och växelvärme. Till sist är det en jordlina för jordning av alla objekt
Bild 3. I texten pratas om "andra ledningar", vid den röda pilen se ledningar som ger ström till signalsystem och annat behövligt, berättar både Clas och Anna-Karin. Även det som ses vid den gula pilen diskuteras i texten. Här ses hur två kontaktledningar växlar av varandra, efter 1200 m.
Lena Lindholm: Tack Clas! Aldrig har jag tänkt på att det är så många kablar över järnvägen! Igår noterade jag dock att trådarna lyste som silver i solen och det var kolossalt vackert! Intressant att få lära sig om järnvägsström!
Marianne Larsson: Och propellrarna är fågelskrämmor så att inte rovfåglarna ska flyga in i ledningarna.
Bild 4. Här noteras en detalj i närheten av stolpen i bild 3. Här löper två parallella kontaktledningar, vid blå pil med var sin bärlina vid röd pil. De vertikala trådarna förbinder ledning och lina, så att ledningen får rätt "höjd" ungefär som på en hängbro. Dessutom ses en "sladd" som kopplar samman de två elektriskt.
Lena Lindholm: Propellrarna har jag dock funderat över länge! Är rovfåglarna verkligen rädda för dessa små snurror?
Clas Larsson: Jag är ingen expert på fåglar på det sättet. Men jag antar att de reflekterar ljus som skrämmer fåglarna.
Bild 5. Här noteras matarledningar. Vid röd pil ses hur en av faserna leds ned till kontaktledningen. De andra faserna ses vid grön och gul pil. 0:an är vid blå pil.
Lena Lindholm: Fantastiskt Clas Larsson! Tänk att jag lyckades hitta den ultimata experten i detta bryderi! Då undrar jag ändå; varför finns inte propellrarna på hela sträckningen? Hur kan man veta att rovfåglarna skall skrämmas just på dessa banavsnitt? Vi såg just en havsörn. Den var inte i närheten av ledningen men de finns förstås i närheten.
Clas Larsson: Troligen har någon ornitolog delat med sig av sina kunskaper!
Bild 6. Här är en "propeller" fotad, med andra ord en fågelskrämma. Den är gul på ena sidan och orange på den andra. Dessa detaljer är fotade med ett bra objektiv. Bilden ger annars sken av att man stått nära, men med 30 kV bör man hålla sig en bit bort.
Anna-Karin Garpebring: Intressant! Dock tycker jag att fågelskrämmorna borde vara försedda med generatorer!
P.S.
Clas återkommer med följande kommentar efter "korrekturläsning" av artikeln:
Clas Larsson: Det var imponerande att Ni lyckades att förstå min förklaring så bra att det gick att illustrera med bilderna. Det system som beskrivs är det som oftast byggs i dag, ett sk AT-system. Det tidigare och som är vanligast förekommande är ett BT-system, då är det lite färre linor och med andra funktioner. /Clas
Mer finns att läsa på Wikipedia, en hel vetenskap om elektrifierad järnväg och dess styrning, utan ratt.
Gunnar Engström, 2017-03-19
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se